MYS Mobile Yacht Service

Gå till innehållet

Huvudmeny

Vad hände sedan

Världsomsegling 2016-2017

 Fredag 17/2,  S39 34 E58 59,  1600UTC+4
 I natt eller rättare sagt i går kväll rasade den elektriska autopiloten. Det visade sig att det kommit vatten i den då
packningen gått sönder runt tryckstången. Tätningen var spräckt i två delar. Stor rengöring och renovering fram  till midnatt. Efter test att den åter funkade fick jag lite vila men bara några timmar då den åter upphörde att funka. Nu fick jag leta fram den sista reservdelen som jag hade kvar nämligen den lilla elmotor som driver det hela och byta denna. Nu funkar den åter  förhoppningsvis fram till Kapstaden. Ibland är det inte så väldigt kul det här. Har även skrivit en ganska lång lista på allt som ska köpas, repareras, kontrolleras och ändras så någon igentlig turist blir jag nog inte där.
  Ligger nu och seglar norr om ett högtryck som de senaste dagarna gett lite vind från S- SE i  dess pereferi, upp till 20, men nu när vi närmar oss de centrala delarna blir det väldigt lugnt i några dagar, sedan kommer vinden tillbaka men då från NE. Sedan ser det lite konstigt ut i prognoserna. Vi får väl se. Ca 3 veckor till Kapstaden
  Har nu i eftermiddag även börjat göra underhåll på watermakern. Den har inte gett samma kvalitet på vattnet som förr så då använder man sig av olika rengöringslösningar som man pumpar igenom apparaten. Får stå och gosa sig över natt för att imorgon ge önskad effekt och nytt fint vatten. Det är första gången som jag gör detta på denna apparaten. Man får hoppas på det bästa.

Onsdag 2/3,  S36 45 E37 33,  1600UTC+3
 Alldeles om några tim går vi över i nästa tidszon men just nu är det +3 som gäller.  Har idag sysslat med lite omstuvning av förnödenheter och även sanerat brödmix-bingen från fjärilslarver o annat kryp för andra gången. Rena fjärilsuppfödning kan man säga men det är inte så kul. Och det ska man baka bröd av. Kanske inte gör så mycket , larverna överlever inte när man kör in limporna i ugnen. Ska faktiskt ta upp detta med ICA som säljer dessa varor. De kanske ska ta mer betalt när de får veta att påsarna innehåller mer protein än vad som står angivet !!!!!!!
  Har haft de senaste 3 dagarn god gång i rätt riktning men innan det har det varit struligt. Iniska Oceanen är inget lätt hav att segla på eftersom det är alldeles för livlig trafik med högtryck o lågtryck i en salig blandning. Svårt är det att gå åt E men ännu svårare att som nu gå mot W då de förhärskande vindarna är västliga och vädersystemen kommer fortare emot en.

 Watermakern har äntligen börjat producera gott vatten igen. Tur för det, för tankarna började bli tomma och jag lite orolig.. Det har inte regnat på länge, Annars var det ett sätt att få dricksvatten förr i tiden när inga sådana här maskiner fanns. Men det hade jag blivit tvungen till för det var inget dricksvatten WM frambringade. Men nu verkar den funka igen. Har just stängt av den då vi har fulla tankar.
  Har även gjort klart för att kunna  publicera en redigerad upplaga på min hemsida med lite bilder. Ska skicka iväg det när jag kommer i hamn och får en internetuppkoppling igen. Då blir även min vanliga telefon påkopplad. Ska faktiskt bli skönt med lite vanlighet igen. Om det blir som det var tänkt att vi kommer till Kapstaden runt 12-14/3 så har jag varit igång och seglat i 5 månader ganska precis.

Fredag 17/3, Cape Town, 1830UTC+2
 Anlände idag eftermiddag  till Cape Town. Äntligen, är ett alldeles för intetsägande ord, men det beskriver en del ändå. Det skulle faktiskt ha underlättat om meterologerna visste lite bättre vad de sysslade med. Det är alltför ofta som de har totalt uppåt väggarna fel och det är tur att de inte är med på denna båten, det för allas bästa. Men de skulle nog behöva ge sig ut på en sådan här färd för att tillfullo förstå vad deras spådommar igentligen för med sig och betyder för dem i verkligheten. Det har varit trögt som sagt, 2500nm för att gå i hamn för en reparation, men nu är det över. Vi sitter och gosar oss med en öl, den första på 5 månader och njuter av att nu står tillvaron still. Det gungar inte längre och man slipper att passa på det man ställer ifrån sig. De första stegen på bryggan var lite vingliga och jag tänkte att om någon nu såg mig så skulle vederbörande säkert tro att jag var lite rund under fötterna.
 Det började inte så bra här i Cape Town. Hamnmästaren på Royal Cape Yacht Cllub hade just gått hem för att ta helg och kommer inte tillbaka förrän på måndag, vilket betyder för mig att eftersom han ska utställa ett dokument att jag fått en plats i hamnen som skall visas upp för tull och immigration, så kan jag inte klarera in förrän på måndag. Är alltså inlåst i hamnområdet och får inte lämna detta förrän inklareringen är klar. Får väl polera båten i två dagar, det behöver hon nämligen.
 Reparationerna av vindrodret tar nu vid och hela den långa "Att göralistan" ska betas av.  Här är lite av listan;
R
eparera vindroder, storsegel och fock, dodgers, nytt lager till autopilot, VHF-antenn i masttopp. Är också på väg att införskaffa ersättningsutrustning för sådant som hitills gått sönder som kortvågsantenn, ACDC-inverter. termometrar, skotlinor, revkrokar, dictafon, motortass. Vi struntar nog i att försöka reparera peterbommen eftersom jag lyckats fixa en hyfsad skotpunkt med hjälp av några brytblock.  Dessutom översyn på motor med manöverdon och byte av;  övre lagerbussning på huvudroder, batterikabelskor, logg, montering av ny avlastare till storfall, inköp av förlorade verktyg mm. Men den allra första åtgärden är att putsa upp alla mina verktyg från rost och smörja upp tänger så att man kan använda dem igen.
 Vi har nu seglat ca 12600nm non-stop och har efter att sett över båten ca 8000nm kvar att segla innan vi är hemma. Tillsammans blir det ca 20600nm. dvs 1000nm  kortare än om man seglat ett varv runt jorden efter ekvatorn, som är 21600nm, men en riktig jordenruntsegling blev det tyvärr inte denna gången.


                                                                 

 
 

                                                                        s/y Manuela i Cape Town

Lördag 18/3
  Det är helt fantastiskt när man träffar på hjälpsamma människor och hur enkelt det då kan bli.  Under hand som resan varade från mitten av Sydatlanten har jag som radioamatör hämtat väderinformation via kortvåg från olika amatörstationer och då bla. en amatörstation i Kapstaden. Colin ZS1RS, som driver stationen var den första som uppmärksammade att jag hade börjat segla åt fel håll och undrade då om orsaken.  Döm om min förvåning när han i morse knackade på och erbjöd sin hjälp.  Hamnområdet är välbevakat med fullt av vakter av olika slag som ska diarieföra alla passager genom de olika vägspärrarna. Detta hindrade inte honom utan han smugglade helt sonika ut mig från området i sin bil. Med oss hade jag delarna till vindrodret och som vi tog till hans verkstad. Efter 2 timmar var jobbet klart och rodret färdigt för återmontering. Sedan återvända vi genom vägspärrarna med ett glatt leende till vakterna. Hur enkelt som helst. Men han berättade också om hur nyckfullt allt kunde vara. Han passerar förbi dessa spärrar nästan varje dag utan att någon bryr sig men plötsligt någon dag i halvåret ska allt kollas och vändas ut och in på. Han varnade mig också att det kunde ta tid vid inklareringen på måndag. Myndigheterna kan ibland vara mycket ineffektiva här. Men nu har jag ett helt vindroder igen, lagat snabbare än jag någonsin kunnat föreställa mig. Stort tack,  Colin ZS1RS.

Fredag 31/3,  S27 52 E09 24,  1200UTC+2
 Startade förra lördagen 27/3 1800 efter att klarerat ut och inhandlat nya färskvaror i den flashiga Waterfrontstadsdelen, dvs. ett ombyggt och uppiffat gammalt varvsområde. Ett koncept som spridit sig världen över. Bunkrade hos RCYC dvs. Royal Cape Yacht Club som höll hårt i vattenslangen måste man nog säga. Inte en droppe vid sidan av, särskilt kontrollerat av Habour Manager. Det var kraftig vattenransonerng i staden då det inte regnat på många månader och reserverna sägs räcka bara till ytterligare en. Så man kan förstå att dricksvattnet är man mycket mån om här.
  Seglar nu i en lätt och behaglig SW bris skapat av ett H-tryck som sträcker sig från Cape Agulhas i NW-lig riktning ända till St Helena och som jag nu har 1100nm kvar att tillryggalägga till. Är väl väl framme där runt 11/4. H-trycket beräknas ligga kvar i åtminstone 10 dygn till. Vilken skillnad detta är mot Indiska Oceanen. Som natt och dag. Jämt och prydligt blåser vinden. Inga överraskningar här. Men det konstaterade vi redan när vi var sydgående för ett antal månader sedan och tittade då lite avundsjukt på dessa vindar.
 Det ända som inte är bra nu är SSB-radion som gav upp för två dygn sedan. Den bara slocknade och går inte längre att starta upp. Helt död, vilket gör att jag bara har satellittelefonen kvar för komunikation. Jäkligt retfullt då jag skaffade en ny antenn i CT och som nu är obrukbar. Hoppas man kan komma ut på nätet vid St Helena. Vi får hoppas på det.

Onsdag 19/4, Saint Helena
 Seglar idag  från Saint Helena efter att ha fått göra en ny reparation av vindrodret.  En annan del bröts sönder den 6 och det var bara att aktivera autopiloten igen. Den har faktiskt skött sig. Anlände till ön och Jamestown den 12/4.  Här finns ingen ordentlig hamn utan alla ligger för bojar i James Bay. En watertaxi sköter transporten mellan båtar och landningsplatsen. Fungerar ganska bra, fast det kostar förstås .
 Det visar sig att vi i ett slag har förflyttat oss ca 20-25 år tillbaka i tiden. På ön har man en egen valuta, Helenian Pound, som är kopplad tiil Brittiska pundet och som gäller endast här på ön och på Ascension. Ingen affär eller förättning har en kortläsare utan all handel sker med papperspengar. Den enda bank som finns är Bank of St Helena och det ända ställe man kan få valuta, då de nyligen fick en kortläsare. Tidigare måste sådant ske i förväg i den sista hamnen innan ankomst till ön. Den första åtgärden blev alltså att skaffa kontanter. Immigration krävde också att alla måste ha en sk. Medical Health Insurance under tiden för vistelsen.  Hela onsdagen gick åt att fixa detta samtidigt som jag försökte få tag på någon svetskunnig person.
 Här på ön fungerar inte kommunikationerna till övriga världen så bra. Hade tänkt att ligga ute på nätet en del, men icke. Telefonerna är inte accepterade då ingen teleoperatör har något avtal med öns lokala nät. Alla utrikes telefoner är obrukbara här på ön och då också internetåtkommsten via telefonen. Det finns bara två WiFi hotspots i stan men som tyvärr inte fungerade under helgen. Detta är lysande.
  Nu är det så att jag vanligtsvis har ha en väldig otur när jag kommer in och behöver hjälp eftersom det brukar sker i anslutning till ett veckoslut, fredag eller lördag, och får då vänta till veckan därpå för att få något uträttat. Så det var med tillförsikt, att nu kommer det att gå undan eftersom jag kom in redan på en onsdag, som jag tänkte att på fredag seglar vi igen. Men det dröjde inte länge tills man blev påmind om att nu är det storhelg på gång. Eastern?? Vad är Eastern? Det dröjde ett tag innan det gick upp för mig att nu är det ju Påskhelg. Ett dråpslag. J-a landbacke med alla sina påhittade konstigheter. Jag som trodde att jag för en gångs skull hade lite tur att komma in mitt i en vecka och då få något gjort. Så igår kväll fick jag äntligen min nysvetsade del efter en lång väntan. Skall monteras nu på morgonen. Tar sedan water
taxin in och klarerar ut.
  Träffade en annan seglare här på ön som var på väg från CT, med sin nyinköpta katamaran, till Granada i Västindien. Han var biologiskt intresserad och hade stora förväntningar att få angöra Ascension. Han berättade att ön i sin ursprungliga form inte hade någon växtlighet att tala om och att det inte fanns sötvatten på ön. Under en lång tid under 1700-1800 tog besökande båtar med sig växter i olika former och planterade på ön. Till slut fick man igång ett eget ecosystem med regn och ännu mer växtlighet. Det bildades nästan som en tropisk regnskog och man har nu sötvatten på ön. Detta ville han se och uppleva. Är detta sant så är det ju bara att gratulera. Nästan första gången jag hört något om människosläktet som har infört något, växter eller djur,  på någon plats på jorden och som blivit bra.
 Nja, det var en sanning med modifikation, visar det sig. Enligt hamnmästaren, som jag pratade med vid utklareringen, har man visserligen planterat in växtlighet på Ascension men någon skog eller att det skulle regna mer för det var nog inte riktigt. Sötvatten på ön får man genom avsaltning av havsvatten så även på Saint Helena. Saint Helena är mer bördigare och grönare än Ascension som bara ser grön ut på håll. Enligt Habour Master.
  Lämnar idag Saint Helena för vidare färd hem. Nästa planerade hamn är Brunsbuttel och Kielkanalen. Möjligtvis om vi passerar Azorerna och har dessa öar inom räckhåll kan vi göra en uppdatering, annars blir det inte någon ny uppdatering av denna sida förrän vi glider in i Engelska Kanalen, då radion givit upp för gott och jag förmodligen inte kommer så nära land någonstans så att man kan upprätta en nätkontakt.

Tisdag 25/4,
   En Kaskelott dök plötsligt upp idag alldeles vid sidan av båten på bara 10m avstånd. Den hade vi kunnat seglat över hur lätt som helst. Undrar vad då hade skett. Han, om det nu var en han, skulle nog inte uppskatta att få en segelbåtsköl över sig och som försöker skära itu honom. Där hade vi en väldans tur. Vi hade nog lätt kunnat bli sönderslagna. Mötet gick för fort så någon bild blev aldrig tagen tyvärr. Synd för det är inte var dag man möter sådana valar. Det är väldigt mäktigt att få se ett sådant djur på så nära håll dessutom.

Onsdag 26/4, Ascension
  Passerade nu på em Ascension och Georgtown som inte syntes så väldigt inbjudande ut. Vulkanö med massor av lavahögar och fält. Så värst grönt såg det inte ut att vara. Lite träd syntes här och var men det som var mest slående var alla antenner, paraboler och master för radiokommunikation som finns uppmonterade på nästan varje lavaberg. Ön har blivit ett av de centra som styr satelliter, raketuppskjutningar, mm. mm. Flera nationer har verksamhet här, bla. USA förstås, för radiokommuikation i olika former. Det lilla samhället Georgtown bestod till synes bara av ett fåtal hus, byggnader och magasin. Här finns ingen hamn så de få båtar som låg utanför i Clearence Bay låg för eget ankare och folket fick ta sig bäst de kunde in till någon form av landningsplats. Inget för mig då vi saknar ordentlig ankringsutrustning men framför allt, vi har ingen gummidinge ombord.
  Satte ny kurs 320 från Georgtown 1600UTC mot linjen ca 630nm bort.

Lördag 6/5  N5 57 W22 34,  1200UTC
  Linjen korsades på W20 26, den 2/5, efter att ha länsat hela vägen från CT, ca 3000nm. Mycket tröttsamt i längden vid plattläns, eftersom båten rullar duktigt ibland. Men det tog tvärt slut den 3/5 på N1 52, då vinden dog och det goda vädret ersattes med Ns, Cn, regnbyar och för det mesta avsaknad av vind. Hade ändå tur eftersom vi bara behövde gå i två dygn för motor till N5 00 innan en NE-vind signalerade att nu har vi kommit igenom doldrums. Åska slapp vi helt. Bara ett antal squalls och så var det klart. Nu får vi segla bidevind som omväxling i ca 3000nm och försöker då hålla upp mot Cap Verde men det ser lite svårt ut. Vi seglar ju mot den rådande strömmen och får för stor avdrift. Vi kommer nog att passera ett antal hundra nm W om CV. Då blir det inte aktuellt med någon komunikation utan vi får sikta på Azorerna i stället.

Söndag 14/5, ca 150nm W Cape Verde
 Det blev som vi anade tidigare. Vi kunde inte nå CV utan vi fortsätter mot Azorerna ca 1400nm rätt mot N. NE-passaden har visat sig vara ganska snäll hittills men det går ändå lite trögt eftersom vi också har en svag SW-lig motström som kommer rinnande efter kontinenterna från Europa och som sedan övergår i Norra ekvatorialströmmen. Önskar att det skulle komma en regnskur någon gång för att skölja bort allt rödaktigt damm som täcker allt på båten som vetter mot lovart. Ser ut som om någon stått i lovart med en färgspruta och öst på med falu rödfärg. Dammet kommer med vinden från Saharaöknen och kan nå ända bort till Västindien om det vill sig illa.
 Himmelen är inte blå utan gråaktig och solen skiner väldigt matt. Kanske är det ok med hänsyn till temperaturen. Det blir inte mer än ca 28-29 grader på dagarna och på nätterna blir det kallt, ca 24-25. Man har blivit tropikanpassad. Jag som alltid tyckt illa om värme. Det händer i övrigt inte så mycket. Så det är lite välkommet när man någon enstaka gång får besök av ett gäng delfiner som underhållning. Ett grupp om ca 8-9 kortfenade grindvalar passerade för ett antal dägar sedan och idag flaxade en nordantlantisk tärna förbi som hastigast. Det är tur att biblioteket är ganska välfyllt. Har ännu inte läst mig igenom allt. På kvällarna efter vaktskiftet 2000 är det för det mesta videotime, när omständigheterna så tillåter. Den resursen är därimot nu inne på sin första bisseringsrunda.

Söndag 3/6, Ponta Delgada
 Anlände till Sao Miguel och Ponta Delgada igår lördag 2/6  strax efter solnedgång. Hamnmyndigheter hade stängt för dagen så  inklareringen skedde imorse. Mycket bra ordnat här med allt på ett enda ställe precis där man lägger till för incheckning. Likadant ordnat är det i Horta på Faial dit de flesta västindienseglare går. Peters cafe, ni vet. Använde de sista dropparna av min diesel för att ta mig igenom de H-tryck som för det mesta omger dessa öar. Så även i år. Det gäller bara att planera hur mycket man kan göra av med undervägs och fördela det på bästa möjliga sätt under hela resan. Det vore ju synd att bli liggande ett fåtal mil utanför destinationen utan att kunna ta sig in när det varken finns drivmedel eller vind som kan föra en framåt. H-trycket kan bli ligga här ett antal dygn och då blir det inte roligt alls att vara på sjön.
 Stannar några dagar för översyn och småfix eftersom det är helgdag imorgon, "Azorernas dag", och då är ju som vanligt allt stängt. Jag har tydligen drabbats av en förbannelse att alltid komma i hamn lagom tll ett veckoslut eller en helgdag. Denna förbannelse startade redan 1973 då jag började segla på Norge och den verkar hålla i sig, tyvärr.

Fredag 9/6, N38 41 W24 38, 2000UTC
  Lämnade Ponta Delgada efter bunkring i går torsdag 1900UTC. Seglar nu på sydkanten av ett ganska omfattande L som gav mig en SW 15-18 i natt. Blir bra skjuts av det. Nu har en kallfront passerat och vinden blivit moderat ca W 5-6. Men ett Ns täcke med lite regn ligger fortfarande och skapar otrevnad omkring sig.
  Där försvann 6 dagar igen med lite omvårdnad av båten. Hon är nu rysligt sliten. En stor överhalning väntar när vi kommer hem.
Har bl.a. bytt kullager i vindrodret. Det lagret gick ju sönder på ett allt för tidigt stadium av denna resan. Det ersattes då av ett gammalt kondemnerat lager från brahalådan. Detta lager har funkat tills nu då jag märkte en viss tröghet på sista tiden. Fantastiskt !
En annan åtgärd har varit att limma om valda delar av tredmastermattorna på däcket då de på några ställen hade släppt. Första gången jag behövt göra det på 20 år. Men däcket har ju blivit så hett att man knappt kunde gå på det med bara fötter.

Fredag 23/6, Start Point UK, 0400UTC
 Här började resan och här slutar den. Passerade utgående här den 20/10 2016 med ambitionen att utföra en världsomsegling och nu passerar vi här igen på ingående men med oförättat ärende. Är lite snopet faktiskt. Men så är det. Det är spelets regler.
 Har en fin gång för en W 7-8m/s som ska föra oss genom hela kanalen, vidare förbi Den Helder och in i Elbe till Brunnsbuttel. Mycket känd rutt för mig men för Manuela är den ny. Om ca en vecka är vi åter i hemmahamn.

Torsdag 6/7, Halmstad,  1700UTC+2
  Söndag 2/7 passerade vi igenom Kielkanalen. Startade i regndis som allt eftersom försvann och ersattes av ganska fint väder. Kulingvarning var utfärdad för W Östersjön och Bälten men det blev inte mycket av det, så vi hade på det hela taget en fin halvvind genom hela bälthavet och södra Kattegat. Tackar vi för.
  Det finns en händelse värt att notera och det var att motorn vägrade att ge något oljetryck vid en start utanför Langekoog, när vi var på väg in mot Elbemynningen, då jag tröttnat på att kryssa mot tidvattnet. Inget oljetryck är lika med ingen motor, vilket betyder i förlängningen ingen kanalfart. Vända stäven norrut och segla runt hela Danmark, det kunde bli lösningen. Att gå in i någon hamn på de Frisiska öarna är inget att tänka på utan motor. Kollade det som man kan kolla i en sådan situation inklusive om det fanns olja i motorn ifall någon undrade. Två timmar gick fort utan något resultat mer än att vi hunnit driva W-vart 3nm. Då fanns det bara ytterligare en sak att byta och det var oljefiltret. Och kan man tänka sig.  Vips, så kom oljetrycket tillbaka. Pratade med en expert på området och han hade att meddela att lika gärna som de berömda dieselalgerna, som alla känner till och som sätter igen dieselfilter, så finns det motsvarande fenomen vad gäller smörjoljor. Fungerar på samma sätt och sätter igen oljefilter. Det hade jag ingen aning om utan där fick vi äntligen lära oss något nytt.
  Hemmahamnen Halmstad anlöpte vi tisdag den 4/7 1400UTC+2. På min hamnplats stog en mottagningskommite bestående av segelvänner, bekanta, bror och syster med respektive, samt en reporter från SR P4 Halland. Det var mycket, mycket trevligt att i lugn och ro få lägga till med sin båt i sin hemmahamn och att få ett sådant mottagande. När jag pratade med alla började jag faktiskt förstå att det har varit intressant och spännande för dem att ha haft möjlighet att följa min framfart i form av en liten prick på en datorskärm och att det har varit ett stående samtalsämne när folk träffas. Allt tack vare AIS -systemet, som gjort detta möjligt.

  Vi har seglat ca 20600nm vilket är 1000nm från ett varv runt jorden vid ekvatorn. Har vi fått några nya kunskaper eller erfarenheter? Tja, Möjligen det att om man ska klara ett sådant här uppdrag måste man ha en ängels tålamod. Nej, det räcker inte. Man får nog ta till hela härskarans om man ska lyckas med detta. Doldrums och avsaknad av vind är absolut det som mest frestar ens tålamod.   

  Arbetet att reparera, ersätta skadad utrustning, nya segel och att putsa upp båten börjar nu så att hon så småningom åter kan stäva ut mot den fria horisonten.

                                 
        Här avslutar vi nu definitivt rapporteringen om denna resa.

                                      
                             Segla lugnt, segla väl
                                           
                               Carl Rosell
                                                                          
s/yManuela

Tillbaka till innehållet | Tillbaka till huvudmenyn