MYS Mobile Yacht Service

Lördag 14/1 S39 41 E20 24, 1000UTC+1
  Idag har vi uppnått delmål nummer två, nämligen passerat Cape Agulhas längdgrad. Detta är också det första kapet vi passerar, visserligen på 300nm avstånd, men passagen är gjord och vi seglar nu in i Indiska Oceanen. Vi har äntligen kommit ner i det som kallas "The Roaring Forties". Här ska vi nu tillbringa ett antal månader för att först passera Tasmanien sedan New Zealand och avsluta vid Cape Horn. Det kommer att bli spännande hur vi klarar att balansera mellan alla högtrycken och lågtrycken, som kommer med fart, för att få så lagom vind som möjligt och för att försöka undvika att dra på sig allt för mycket vind. Jag kan redan nu säga att det kommer vi inte klara. Detta är en långsam båt där man inte hinner, inte i någon större utsträckning, välja lämpligaste väg. Sedan har man bara någon eller högst några dagars framförhållning där väderprognoserna dvs. nedladdade gribbfiler, stämmer någorlunda. Detta blir en utmaning. Jag hade räknat med att kunna ta emot väderfax med prognoser via kortvågsradio men det visar sig att de flesta stationer, i varjefall alla i Afrika, har upphört att sända över radio numera. Nedlagt sedan några år tillbaka. Allt går över nätet. Det är bara det att det är lång väg till nätet härifrån där jag är nu. Det har man inte tänkt på. Att de som verkligen behöver informationen dvs. vi på sjön, inte kan längre kan ta del av den, om man nu inte installerar en mycket dyr komunikationsutrustning för satellit. Det är synd, det är annars ett bra sätt att få information. Gribbfilerna kommer också via kortvågsradio men de är helt komponerade av en computer utan mänsklig beröring som eventuellt har kunnat korrigera datan bättre. Ett väderfax därimot är helt ritat av en meterolog, som alltså även kan lägga in sin kunskap och erfarenhet på faxkartorna.
  Kompassens missvisning kommer att bli ganska häftig här i Indiska Oceanen. Den kommer att som högst uppgå till W45 grader om vi följer S40. Den som inte tar hänsyn till det kommer att få en stor överraskning när han undrar var han är. Redan här, söder om Sydafrika, är missvisningen W30 grader och kompassrosen börjar luta betänkligt söderöver.
  För övrigt seglar vi  nu för en WNW7-10 med rullande gång och med en kompasskurs 120 som igentligen ska föra oss rätt åt E. Tyvärr är vi strömsatta av Agulhas strömmen som är ganska kraftig just här. Sätter oss med en avdrift på upp till 30grader. Ungefär lika mycket som missvisningen är här. Igår kväll blev vi omseglade av ett lastfartyg på 330m som var på väg till Sydamerika. Gick med samma kurs som vi och i 10kn. Hon låg med en upphållsvinkel på 15 grader för att klara det. Vi kan inte kosta på oss sådana finesser utan får finna oss i att driva av tills strömmen upphör och vi får tillbaka västvindsdriften. Vi kommer sedan troligtvis att följa loxodromen, dvs. i detta fallet följa latitudsparallellen S40. Alternativet är att korta av lite med att i möjligaste mån bitvis följa en storcirkelkurs men man kan ju inte gå hur långt åt söder som helst. Antarktis tar emot med is och annat. Sedan blir det fel med alla lågtryck. Nej, det är nog inget bra alternativ.
  Bakning av bröd är i full gång. Har just smakat av mitt tredje bak till frukost. Blev kanonfint. Hur bra som helst. Billigt också. Överväger att fortsätta med detta även efter hemkomsten. Allt sker på ett tvålågigt Optimus 155 fotogenkök. Ett kök som jag envist har hållit mig fast vid och som ingen annan tycker är något bra kök och som man därför inte gärna vill ha. Men det är pga. man inte kan sköta det. Tur för mig för lite då och då kommer någon med sitt kök och undrar om jag vill ha det. Annars åker det på skroten. Han säger ofta urskuldande. "Ja, du vet, hon kan inte med det. Det flammar upp och man kan ju bränna sig på det. Hon tycker det är otäkt och hon vägrar att laga mat på det osv. osv. Så det får bli gas i stället." " Vad synd säger jag" och himmlar med ögonen. "Men jag kan nog ta hand om det." På så sätt har jag ett gediget reservdelsförråd till detta kök och som kommer att räcka till mig, men även till nästa generation. Det fina med köket är att det går att använda alternativa bränslen till det. Fotogen naturligtvis, lacknafta, kallavfettningsmedel för att nämna några. Det ända jag inte testat är diesel, men det borde också gå med det rena bränsle som säljs idag. Det kanske luktar lite annorlunda i båten då, jag vet inte. Försök absolut INTE med rödsprit. Rödsprit har en alldeles för låg flampunkt. Det kan bli en explosion och sedan är det slut på det roliga. Nog om det. Ovanpå detta kök ställs en ugn. Inte en sådan rund form med hål i. Den är säkert bra till annat. Nej. det här är en behållare jag hittat som passar perfekt till köket och som jag kompletterat med termometer och försätt med formar i olika storlekar. Bla. med två formar för bröd och det hela funkar oväntat bra. På 35-40 min med full styrka på brännarna gräddas två bröd och som då sprider sin juvliga doft i båten. Det är en högtidstund i denna annars så enformiga miljö.

Måndag 16/1,  S39 39 E23 45,  0900UTC+2
  Upptäckte igår 1600 när jag skulle sätta av positionen, jag gör det var fjärde timme, att vi hade en N kurs över grund och gick med en fart av 6kn?????     Men vi seglar ju med kurs 090 i 4kn. Vad är det som händer? Detta är inte möjligt. Vad är felet? Har GPS-systemet fallit ut? Frågorna hopade sig. Nej, allt var på riktigt och allt rätt, allt fungerade som det skulle, utom att jag fick uppleva den värsta strömsättningen på öppet hav någonsin. Inte kul alls kan jag säga. Vinden var för svag för att jag ska kunna göra något så 1700 drog jag igång min motor, som dittills har haft det lugnt och skönt, men som nu fick hjälpa till ordentligt. Drog på nästan full maskin och prövade olika upphållsvinklar. Inget hjälpte, vi drev stadig mot N, tom. mot NNW. Inte förrän jag gick i 150 grader 6kn stannade vi upp och vi stod still . Vi kom ingen vart. GPS visade alla möjliga vädersträck kompassen runt och 0kn men båten, den gjorde 6. Vad kunde vi göra?  Det var bara att trycka på i 090 ock hoppas man kunde ta sig igenom strömmen innom rimlig tid. Efter 4H hård körning med kurs 090 började så spåret, som gått i 030 grader, så sakta böja av mot E. Glädjen blev stor ombord och förtvivlan förbyttes mot hopp. Körde hela natten för att komma bort ifrån området och sedan 0400 idag är vi åter under segel.
  Men vad var nu detta? Om man ser på spåret vi gjort de sista dygnen kan man misstänka att det finns en gigantisk strömvirvel här mellan Aguhlas strömmen som sätter mot SW och västvindsdriften som sätter mot E. Kan en virvel då bildas här när de två strömmarna möts? En virvel som först satte mig sydvart för några dagar sedan och sedan igår nordvart, när vi kom till motsatta sidan av virveln. En virvel på över 200nm i diameter. Får prata med någon oceanograf senare om fenomenet. Jag har letat i mitt bibliotek om beskrivning av strömmar i världshaven men har inte hittat något om detta.

Torsdag 19/1,  S40 40 E30 59,  1630UTC+2
  Det är snart tid att sätta upp antennen och göra klart för att kunna sända den här uppdateringen ikväll. Det är lite bökigt varje gång och inte alls så som det var tänkt pga. haveriet med den permanenta antennen. Nu blir användandet av kortvågsutrustningen något begränsad tyvärr. Det har inte hänt så mycket sedan debaklet med strömmarna i måndags. För en gångs skull har det flutit vår väg. Högtrycket kom snällt ifatt och passerade N om oss som prognosen förutspått, vilket först gav W vind som sedan vred till N och igår vidare till NW. I förmiddags backade vinden åter till N.  Nu har en frontpassage just dragit över oss med regn och vindskifte till SW. Tror oss börja känna av något av västvindsdriften. Den ska hjälpa till med framfarten med upp till någon knop kanske. Inte mycket just nu men den kommer nog får vi hoppas. Strömvirvel i W kanske stör fortfarande. Solen sken i tisdags och halva onsdagen från en fullständig molnfri himmel och då passade jag på att både tvätta och städa. Undrar just vad all smuts och damm kommer ifrån. Här finns ju bara jag.
  Watermakern har fått nya filter och producerar nu åter drickbart vatten. Den sista veckan har vattnet smakat lite skumt och därav bytet. Partiklarna som samlas i filtren börjar så småningom att förmultna och smaken på vattnet blir ju då därefter.
  Hade besök av ett gäng delfiner i förgår natt när jag var framme för att gippa med spinnakerbommen.  De stack direkt när jag lyste på dem med min pannlampa. Det gillade de inte. Men det var det första besöket av delfiner på mycket länge. Inte sedan Madeira har vi haft påhälsning av sådant slag. För övrigt har vi gänget med fåglar som glider runt och söker föda och förstås  även de största. Albatrosserna, som förvånat stannar upp i sin färd över havet och alltid tar sig några extra svängar runt båten, ungefär som om de undrar och försöker komma underfund med vad det är för något konstigt de nu har träffat på. En fågel på vattnet, men med bara en vinge och som står rätt upp. Kan ju inte flyga. Efter några varv drar de oftast vidare.
  Har även seglat igenom tre stora gröna fält på havsytan. Såg ut ungefär som Östersjöns algblommning men det här visade sig vara grogrund för någon sorts maneter. Plockade upp en spann vatten och fann 1cm långa elipsformade kroppar, genomskinliga och med någon form av huvud eller mun i den ena ändan som den ända mera fasta beståndsdelen. Havet färgades grönt så det måste ha varit billioner av dem.